tisdag 31 maj 2011

Sommarlovslängtande elever

Idag har det varit ovanligt stimmigt i klassen. Det har varit svårt att samla eleverna och få dem att lyssna. Självklart gäller det inte alla, men större delen av klassen. Kanske är det sommarlovet som hägrar, kanske är det aningen trötta elever som ska uppbåda energi för de sista dagarna? Idag hade vi glädjen att titta på ytterligare två digitala berättelser. Vi satte igång det jobbet för många veckor sedan och har jobbat med det en gång i veckan (till och från). Tråkigt nog har inte tekniken varit med oss över huvud taget. Det är oerhört frustrerande. Jag brukar försöka andas lugnt och tänka att vi lär oss något på vägen - om inte annat så tålamod. Desto större är glädjen när projekt ros i land. Jag hörde en elev säga till en annan idag:" Från början var det inte så kul med det här projektet, men nu, när vi får prata in är det ju jättekul". Att göra en digital berättelse steg för steg innebär många olika moment och allt är inte lika stimulerande för alla, så är det. Min bästa belöning är att eleverna blir stolta över det de skapar. Då vet jag att de gjort sitt bästa.

Bilden ovan tycker jag passar in på den känsla av frihet som jag minns mig känna när sommarlovet började. Att inte behöva passa tider, att släppa många måsten och att vara fri att välja aktivitet efter eget hjärta. Så alla elever: njut, njut....

Här ligger alla elevernas medeltidsböcker. 
Eleverna har lagt ner mycket jobb på dem och lärt sig mycket.
Hoppas att de ska bli lästa.


fredag 27 maj 2011

Fler ögonvittnesskildringar från Stockholm i början av 1500-talet

Stockholms blodbad
Jag tittade ut genom fönstret och såg bödeln stå där med ett stort svärd i händerna. Sen såg jag en massa vakter komma med många adelsmän och mitt framför dem såg jag Kristian II med ett nöjt flin. Jag började undra vad som försiggick här. Vakterna förde fram en adelsman och tryckte ner honom mot marken och bödeln höjde svärdet. Jag tittade bort men hörde skrik. När jag kikade fram igen så var kroppen på marken och huvudet i en tunna. Vakterna förde upp nästa man och bödeln halshögg honom också. Jag tittade förskräckt på när bödeln högg av huvudet på flera stycken. Sen orkade jag inte se mera så jag gick bort från fönstret men jag hörde fortfarande skriken.
                                                   Av Rebecca



Stockholms blodbad
- Mamma vart är du?

Jag gick till ett fönster och kolla ut. Jag såg nån med svärd vem kan det vara? Nej det är Trolle och Kristian II. Men vad gör dom? Nu ser jag nån komma med vakter. Nu lägger de ner mannen på en stubbe också tar Bödeln upp svärdet och hugger av huvet. Jag blundar. Sen såg jag blod rinna ned ifrån backen och ner i havet.
                                                Av Emil



torsdag 19 maj 2011

Pilgrimsvandring i Uppsala

Igår, onsdag, gick vi tillsammans med en guide Eriksleden mellan Domkyrkan och Gamla Uppsala kyrka.  Det som var lite extra speciellt var att Erik har namnsdag den 18 maj. Precis den dagen, under medeltiden, gick folket samma pilgrimsvandring bärandes det relikskrin som innehåller Sankt Eriks ben. Ganska långt fram i domkyrkan finns Sankt Eriks relikskrin till beskådande. I samma rum finns heliga Birgittas reliker . Dessa är en gåva från Italien, just för att heliga Birgitta kom från Sverige. Innan vi begav oss ut på vandringen tittade vi på dessa saker i domkyrkan.

Det blev en ordentlig promenad, en pilgrimsvandring, och solen var på sitt bästa humör. Vi stannade upp lite då och då. Guiden berättade då om olika saker som vi passerade på vår vandring. Eriksleden finner man om man följer de korsskyltar som ni kan se ovan. Vi hade en tyst vandring mitt i alltihop, där vi skulle öva oss på att vara tysta. En av pilgrimmens sju nycklar är tystnad. Kanske upptäcker man saker längs vandringen som man annars inte skulle upptäcka just för att man går i tystnad. Jag talar inte riktigt sanning om jag säger att ledet var helt tyst, men det var stor skillnad. Folk som vi passerade tyckte nog att det var ovanligt samlade elever.
Det var härligt att se hur bra eleverna klarade vandringen. Visst frågade några hur långt det var kvar, några tyckte att ryggsäcken var tung och andra suckade över varma skor; men hela tiden med gott mod. När vi kom fram till Gamla Uppsala var det dags för den efterlängtade glassen. Även det blev en övning i tålamod eftersom det var en stor grupp små barn som först skulle köpa glass. Jag anar att glassen var extra god just för att eleverna sett fram emot den länge.

I tisdags hade jag förmånen tillsammans med FC, 1C, 2C och 3C att få se teatern: "Hjälp det mänskar!", som 4C framförde. Det lockade till många skratt och var god underhållning. Några elever var utklädda till spöken, så man knappt såg vem det var. Andra var tavlor som farmor hade i på väggen i sitt slott. De sånger eleverna sjöng var en del i teatern, så det blev snudd på musikal. Många elever hade sina syskon i publiken. Det var stolta elever som tog emot applåder.
En kungsängslilja fotad med stor känsla. Sommaren är snart här!
  Nu är vi på gång att avsluta arbetet med medeltiden. Det har varit intensivt och spännande. Den medeltidsbok som eleverna snart har i sina händer hoppas jag att ni vill ta del av. Vilket jobb de har lagt ner!
Vi klurar just nu på hur framsidan ska se ut. Jag anar att den blir olika för alla.

Det sista arbetsområdet vi ska jobba med i NO kommer att handla om insekter och ängsblommor. Här ska eleverna få öva sin muntliga framställning genom att berätta om sin insekt och sin blomma för klassen.

 

onsdag 11 maj 2011

Elevrådets teckningstävling

Det här är Alvas framtidscenario.... Det kammade hem pris i elevrådets teckningstävling. Grattis Alva!

Sabinas bild som blev vald från 4C på temat rymden.

Ögonvittnesskildringar från Stockholms blodbad

Vi har pratat om Stockholms blodbad, läst texter och sett en film om händelsen. Eleverna har sedan fått skriva en berättelse där någon som såg det hela berättar. Ett barn i deras egen ålder i medeltida Stockholm, ett Stockholm som just fått en ny regent, den danske kungen Kristian II.

STOCKHOLMS BLODBAD

Jag vaknade tidigt idag den 6 november 1520, men mamma och pappa var redan tryckta mot fönstret i köket och viskade bekymrat:

-Fruktansvärt… sa mamma.
-Det är skandal…sa pappa.
-Vad händer? Frågade jag.
-Det här ska du inte se, sa pappa.

Sedan hörde jag det värsta skrik jag hört som tystnade tvärt. Jag gick ut ur huset och såg två av Kristian den andres soldater släpa ut en adelsman ur porten i huset bredvid och uppför backen mot stortorget, jag smög mig närmare och gömde mig bakom en husknut.

-Åh nej! Så fruktansvärt! Där framme stod bödeln med en yxa..

Var det därför man inte fick gå ut? Och blodet blandat med regnet rann i floder på de smala vägarna mellan husen, över fötterna, över trottoarerna, allt var rött.

Jag skulle smyga mig närmare… Jag kanske kunde gömma mig i tunnorna där framme? Jag smög fram till tunnorna och klättrade över. En massa huvuden! 30 stycken blodiga huvuden! Och i de andra tunnorna också! Sedan svimmade jag…

Jag vaknade av ett till skrik och var blöt av blod och sprang mot vårt hus och jag skulle aldrig gå ut ige…
-Du där! En vakt kom mot mig.
-Vet du inte att man inte får vara ute? Sa vakten.
-Jag skulle bara ut och skulle just in igen. Sa jag skrämt.
-Okej men vi håller dig under uppsikt.
Av Carl

När jag var sju !

Jag var sju år när det hände. Och det var november år 1520. dagen började såhär ….
Början på dagen !

Jag vaknade av att mamma och pappa pratade väldigt upprört nere i köket. Jag gick upp ur sängen och tog på mig min klänning. Och kollade genom mitt fönster till det stora och fina torget. Det var någon där…. En svartklädd man. Men jag struntade i det och gick istället ner till mamma och pappa.
- God morgon , vad är det som har hänt ? sa jag
- Nejdå inget !.. sa pappa
Jag var på väg mot fönstret när pappa……
- Nej unga dam kom inte hit ! sa pappa strängt
- Men pappa varför ? sa jag chockat
- Gör som din pappa säger nu ! sa mamma
- MEN ! sa jag
- Gå upp på rummet nu ! sa mamma strängt

Jag gick upp på rummet med tunga men raska steg. När jag kom in i rummet såg jag en skymt av rött på torget. Jag sprang fram till fönstret och tittade upp mot det stora torget. Jag såg……
Människor bli halshuggna på torget. Av den där svarta mannen jag såg imorse. Den måste vara en bödel. Vad hade igentligen hänt ? Jag sprang ner till mamma och pappa som fortfarande stod i köket.

- Vad har hänt ? undrade jag
- Men unga dam du skulle ju inte titta ! sa pappa surt
- Men jag kunde ju inte låta bli ! sa jag
- Men vet ni inte vad som har hänt men människor blir halshugna på torget ! sa mamma
- Men varför ?? sa jag
- Vi vet inte , det går ett litet rykte om att det är Kristian den II, sa mamma som brukade hålla koll på sånt där.

Det rann blod ner för torget så att det blir stora blodpölar där det slutade rinna. Jag fick för mig att farfar var där uppe !
- Mamma är inte farfar där ? sa jag
- Joo ! sa hon och fick tårar i ögonen.

Jag gick upp på rummet och la mig i sängen. Och slumrade in. När jag sedan vaknade var det nästa dag och allt hade gått över. Men jag kommer alltid komma ihåg den dagen och min farfar’s tragiska död !
Av Sabina








Stockholms blodbad

-Hilda, ropade mor från köket.

-Jag kommer, ropade jag tillbaka. Mamma stod i köket och grät.

-Gå inte ut vad du än gör sa mamma med sorg i rösten.

-Varför? Frågade jag.

-Därför jag säger det! Sa mamma strängt. Jag gick till mitt rum där jag får vara ifred. Jag tittade upp i taket och tänkte. Efter några minuter hade gått la jag märke till fönstret. Mor sa att jag inte fick gå ut, men jag ville så gärna veta.

-Aaaaaa, utifrån huset hörde jag ett skrik. Tekniskt sett var jag inte ute om jag tittade ut genom fönstret. Jag öppnade fönstret och titta ut, jag bara gapade. Där ute stod en bödel med ett svärd i handen, under han var en man. Han var gråhårig. Jag ville inte titta mer, men jag kunde inte sluta. Svärdet närmade sig mannens hals, och i nästa ögonblick var hans huvud särat från kroppen. Jag var fastfrusen vid fönstret. Några vakter kom med en man, han hade kastanjebrunt hår. Men vänta nej, nej! Nu föll en tår ner för min kind, mannen tittade på mig då var jag helt säker. Det var pappa. Vakterna placerade hans huvud på träbiten, han försökte kämpa, men det var lönlöst, vakterna höll i honom. Pappa har inte gjort något fel, han har känat Sten Sture hela sitt liv! Bödeln höjde svärdet, pappa gav mig en sista blick. Sedan kunde jag inte titta mer. Jag sprang till mamma.

Nästa dag så kom nyheterna till oss. November den 6, 1520 halshögg Kristian den 2 eller som jag kallar honom Kristian tyrann 94 män. Och en av dem var min pappa!
Av Johanna


STOCKHOLMS BLODBAD

Jag var ensam hemma, Mamma och Pappa var ute på ett ärende i Norge. Jag visste att det var idag, jag visste att Norges och Danmarks konung, Kristian II skulle krönas till kung även här i Sverige. Han hade bjudit in dom allra mäktigaste Adelsmännen till sin kröningsfäst. Jag ville se vad som hände, men jag fick inte. Gatorna var fulla av vakter och det skulle vara svårt att ta sig fram utan att bli sedd. Men vad nu?! Vakten som stod utanför mitt hus gick iväg, nu har jag min chans, min chans att smita ut och kanske kunna kolla in i något fönster och se när Kristian II kröntes till kung! Jag smög ut på gatan…

-Men oj, inga vakter! Tänkte jag.

Jag smög förbi husknuten men sprang snabbt tillbaka, det var nära att dom såg mig, men varför stod alla vakter där och inte här? Jag stack fram huvudet utanför husknuten och såg att dom kollade på någonting. Jag var nyfiken, kanske lite för mycket nyfiken. Jag klättrade i alla fall upp på taket till mitt hus, lade mig på kanten och kollade ner. Vakterna stod i en ring runt någon annan person, jag kände igen honom men hade glömt bort vem han var, sedan kom jag på…

-Det var Bödeln! Viskade jag skrämt för mig själv.

Vad gjorde han här och varför stod vakterna i en ring runt honom? Efter en kort stund öppnades slottsporten och ut kom Kristian II med en av Adelsmännen! Nu förstod jag, kröningsfästen var ett skämt! Sedan hörde jag Kristian II säga någonting, han sade:

-Nu dömmer jag dig till döden!

De lade ner honom på en trästock och Bödeln höjde svärdet, jag ville inte se så jag tittade bort.

KLOFS! Lät det, jag tittade tillbaka och såg ett huvud ligga löst på marken. Jag klättrade ner från taket och sprang in, jag ville inte se mer! Vad ska jag göra? Mamma och Pappa var inte hemma! Tänk om de halshugger dem!
-Nej!
Dom kan inte…
Av Max





söndag 8 maj 2011

Emils bilder från Västervik

En manskör välkomnar våren i Västervik.
 Emil var på besök i  Västervik under valborgshelgen. Då tog han bilder som han delar med sig av till oss. Tack!
Majbrasan lyser upp vårmörkret.




Bilder från ett museum i Västervik. Det ser ut som en medeltida borg.
Historiska fynd.
Östersjöns vatten längs med Västerviks kust. Här går många färjor förbi, både till Gotland och över till andra länder i öst.

tisdag 3 maj 2011

Studiebesök i Björklinge kyrka


 Igår hade vi förmånen att få besöka Björklinge kyrka och få höra om hur det var i kyrkan på medeltiden. Vi fick veta att kyrkan var mindre än den är nu och att man inte hade kyrkbänkar för alla. Det var endast de som inte orkade stå (gamla, funktionshindrade) och de rika som hade sittplatser. Guiden berättade också att protestanter fick sitta. Hur det kom sig undrar jag.

Vi fick också en bakgrund till de kistor som finns under kyrkgolvet. Det rum som inspekteras vart tionde år, med Sätuna herrgårds ägare i spetsen. Sommaren 2016 är det dags igen, då var vi välkomna att gå ner och kika på de 28 kistorna. Vi tittade på släktsköldarna som hänger i kyrkan, vi tittade på målningarna i taket. Dopfunten, där barn under medeltiden sänktes ner helt och hållet, har idag en mindre skål. Många barn blev sjuka om de döptes mitt i vintern. Det var ingen vidare värme inne i kyrkan heller så barnen blev mycket kalla, därför började man hälla vatten endast på huvudet. Så gör man än idag.
 Vår guidning avslutades med att vi fick följa med upp i klocktornet. Det var lite pirrigt eftersom trappen var väldigt brant och man kom liksom ganska högt upp i luften. Ni ser vilken utsikt man hade över kyrkan. Det blåste rejäla nordliga vindar vill jag lova. Väl uppe kunde vi se att kyrkklockorna hade inskriptioner, precis som vi pratat om i klassrummet. Man trodde på medeltiden att kyrkklockorna hade magiska krafter. Krafter som kunde skrämma bort onda makter och sjukdom.

Det fungerade bra att ta med klassen på studiebesök. De lyssnade uppmärksamt större delen av tiden. Det märktes att de hade viss förkunskap om kyrkan som rum under medeltiden. De kände nog att de var på en historisk plats.
Utanför  klocktornet växte backsippor - ännu ett vårtecken.